"Att ha pippi på något" betyder "envisas med att hålla på med något oväsentligt eller irritera andra".
Och ja, det gör jag med all säkerhet.
Som t ex att irritera mina familjemedlemmar genom att fylla vårt hem med oväsentliga prylar.
Och igår var jag väldigt nära att göra det igen.
Kommer ni ihåg bloggen jag skrev om glasservisen ISI? Att jag börjat samla på vaserna men även vill ha drinkservisen, men jag ansåg mig inte ha råd?
![]()
Plötsligt händer det, som de säger i lott-reklamen.
På loppisrundan med administratörskollegan Margaretha, sprang jag på inte mindre än två ishinkar ur serien. Alltid en början, tänkte jag och högg den ena!
Men två steg längre bort fick jag en uppenbarelse. Där stod ishinkarnas ishink, Pippi från Kosta, designad av R A Hickman (jag har också sett honom omnämnas som Walter Hickman).
![]()
Mycket vill ha mer, tänkte jag och släpade således runt på båda, ända till kassan där jag besinnade mig. VARFÖR ha två drinkserviser när jag så sällan drinkar i hemmiljö?
Motvilligt ställde jag ifrån mig ISI-hinken och valde att enbart köpa ishinkarnas ishink.
![]()
Det fina med Pippi är enkelheten, glasbubblan i den tjocka botten och tyngden.
Ett stabilt glas som ej råkar dratta omkull efter att man tagit ett par tre drinkar.
![]()
Där på loppisen fann jag även denna kanna. Samma rundning i botten, samma bubbla, men jag har inte lyckats identifiera den som Pippi. Lite skitsamma egentligen då den passar in så bra oavsett.
Det jag lyckats identifiera är att den någon gång i världen seglat med ett av Johnson Lines fartyg, då den är märkt med rederiets namn och logo i botten.
(Tillägg from a little help from my friends och google - Kannan är formgiven av Vicke Lindstrand och troligtvis från hans serie Samba)
![]()
Som sagt, mycket vill ha mer, men jag nöjer mig med att i nuläget samla på mig fler delar ur drinkservisen Pippi, där största delen av samlingen kommer från mor och far, inköpt för deras bröllopspeng.
Det må vara irriterande men inte helt oväsentligt!
Och ja, det gör jag med all säkerhet.
Som t ex att irritera mina familjemedlemmar genom att fylla vårt hem med oväsentliga prylar.
Och igår var jag väldigt nära att göra det igen.
Kommer ni ihåg bloggen jag skrev om glasservisen ISI? Att jag börjat samla på vaserna men även vill ha drinkservisen, men jag ansåg mig inte ha råd?
Plötsligt händer det, som de säger i lott-reklamen.
På loppisrundan med administratörskollegan Margaretha, sprang jag på inte mindre än två ishinkar ur serien. Alltid en början, tänkte jag och högg den ena!
Men två steg längre bort fick jag en uppenbarelse. Där stod ishinkarnas ishink, Pippi från Kosta, designad av R A Hickman (jag har också sett honom omnämnas som Walter Hickman).
Mycket vill ha mer, tänkte jag och släpade således runt på båda, ända till kassan där jag besinnade mig. VARFÖR ha två drinkserviser när jag så sällan drinkar i hemmiljö?
Motvilligt ställde jag ifrån mig ISI-hinken och valde att enbart köpa ishinkarnas ishink.
Det fina med Pippi är enkelheten, glasbubblan i den tjocka botten och tyngden.
Ett stabilt glas som ej råkar dratta omkull efter att man tagit ett par tre drinkar.
Där på loppisen fann jag även denna kanna. Samma rundning i botten, samma bubbla, men jag har inte lyckats identifiera den som Pippi. Lite skitsamma egentligen då den passar in så bra oavsett.
Det jag lyckats identifiera är att den någon gång i världen seglat med ett av Johnson Lines fartyg, då den är märkt med rederiets namn och logo i botten.
(Tillägg from a little help from my friends och google - Kannan är formgiven av Vicke Lindstrand och troligtvis från hans serie Samba)
Som sagt, mycket vill ha mer, men jag nöjer mig med att i nuläget samla på mig fler delar ur drinkservisen Pippi, där största delen av samlingen kommer från mor och far, inköpt för deras bröllopspeng.
Det må vara irriterande men inte helt oväsentligt!